Barn som tycker om att pyssla brukar tycka om denna metod. De försjunker lätt i skapandet och det kommer ofta ut väldigt fantasifulla förslag från denna metod. Olika material triggar fantasin och man får ibland se upp med materialvalet så att det inte påverkar idéskapandet för mycket i någon riktning. Man kan testa att arbeta med endast ett material, som nedan i exemplet lera, eller att balansera materialurvalet så att de olika materialen är ungefär lika lockande. 

Den här metoden är också bra eftersom den är väldigt självgående. Den håller barnen sysselsatta och du som vuxen kan fokusera på att i lugn och ro gå från en individ till nästa och ställa frågor och dokumentera barnens tankar. Vi brukar ha med oss ett frågefomulär där vi förberett frågor som vi är intresserade av att få svar på, men vi har också tomma papper för alla spontana tankar och idéer som kommer från barnen.

Alternativ för olika sammanhang
Lermodeller: Om man har kommit så långt i arbetet att man har bestämt vad det är man ska göra en modell av och jobbar med yngre barn kan det vara bra att begränsa materialet till exempelvis lera. Lera är lätt att jobba med och fokuset hamnar inte på själva materialet. 

Modeller med många olika material: Fördelen med att erbjuda många material är att aktiviteten bli mer självgående. När vi vuxna kan fokusera mer på samtalet med barnen och mindre på att vara pysselhjälpare så hinner vi dokumentera mer och få ut mer information från barnen.