Mentala kartor

Start / Mentala kartor

ålder: 8-18 år
Tidsåtgång: 1-2 timmar
plats: Inomhus

material/verktyg: Papper och pennor
syfte: Att undersöka rörelsemönster och trygghetsfrågor
del i processen: Förstudie

om metoden

Ett sätt att arbeta med kartor är att be barn rita sina egna kartor. Dessa kartor brukar kallas Mentala kartor* eftersom de speglar barnets upplevelse av verkligheten och lägger fokus på platser som är viktiga för barnet. Dessa kartor kan med fördel tillverkas inne i klassrummet eftersom det handlar om att uttrycka sin inre mentala karta och den faktiska fysiska miljön är mindre intressant.

För att undersöka såväl rörelseflöden som trygghetsfrågor så är vårt tips att dela upp metoden i två delar. Om det behövs kan de läggas på två olika träffar, annars ske efter varandra vid samma tillfälle.

förberelser

Vita papper och färgpennor.

såhär gör du

Rörelseflöden
Instruktionerna du ger barnen:

Lista alla platser ni ofta besöker (hem, skola, vänner, affär, fritidsaktiviteter etc) och försök fundera på var de ligger i förhållande till varandra. Rita ut markeringar för de olika platserna på ditt vita papper.
När ni bestämt positionerna så rita platserna och beskriv vad det är för platser.
Dra sedan linjer mellan platserna för de vägar ni tar för att komma till dem. Skriv hur ni tar er till platsen (cykel, bil eller promenad?). Markera de vägar ni oftast tar genom att göra dem bredare med dubbelstreck.

Tygghetsfrågor
Instruktionerna du ger barnen:

Rita ut varningstrianglar på platser som ni upplever som otrygga. Det kan vara på en av platserna ni ritat, längs vägen, eller en ny plats ni lägger in på kartan. Sätt en siffra i triangeln.
Skriv samma siffra på sidan av pappret och kommentera varför du tycker att just den här platsen känns otrygg. 
Rita nu stjärnor på de platser ni trivs bäst på och upplever som trygga. Sätt en siffra i stjärnan.
Skriv samma siffra på sidan av pappret och kommentera varför du tycker att just den här platsen känns så bra.

att tänka på

Prata med barnen, så mycket ni hinner under träffen, om hur de tänker. Använd en egen anteckningsbok för att dokumentera deras tankar och för att minnas allt värdefullt som kommer fram.

Avsluta gärna träffarna med att barnen får visa och berätta för varandra om sina kartor. Visar det sig att vissa platser känns igen som otrygga av flera barn? Eller är det stor skillnad mellan vad olika individer tycker och på vilket sätt de rör sig?

METODEN SOM DEL AV DESIGNPROCESS

Mentala kartor är en bra start på en förstudie i en utvecklingsprocess. Det kan också vara så att du som ledare vill använda metoden för att lära barn och unga om stadsplanering och demokrati – vi kan då tipsa om Malmö Stads metodguide Min Plats.

Ref: mentala kartor

A cross-cultural study (Blades et al., 1998) involving six countries with different cultural backgrounds showed that spatial competence appears naturally and without help from adults or formal training and that it does this in all cultures. Ottosson (1987) suggests that children should be encouraged to think of maps not in symbolic terms, but rather as miniature worlds that takes their starting point in the topographic knowledge the children already possess, since this better meets how they think spatially.

Tips!

Vill du lära barn och unga om stadsplanering och demokrati? Kolla in Malmö Stads involveringsmetod Min Plats