Kartan som verktyg har varit sporrande för barnen vi träffat. Yngre barn förhåller sig till kartan som en slags minivärld, medan äldre barn har ett mer utvecklat symboltänkande och förutsättningar för att använda kartan på ett “vuxet” sätt.  Kartor kan användas till att förstå hur barnen rör sig till vardags och vilka deras viktiga målpunkter är, hur deras rörelseflöden fungerar, var de känner sig trygga och otrygga och var de trivs. Kartor är bra för att få kvantitativa resultat. Det kan vara enklare att tolka resultaten från kartor jämfört med när barn ritar egna mentala kartor. 

Ett sätt vi arbetar med kartor är att vi tar med dem ut när vi promenerar med barnen. För att undersöka såväl rörelseflöden som trygghetsfrågor kan det vara bra att avsätta två olika tillfällen: den första med fokus på rörelseflöden och den andra med fokus på trygghet. Trygghetsfrågan är extra viktig när det kommer till barnvänlig stadsplanering. För att undersöka den och inventera risker och möjligheter i området så upplever vi att det är bäst att avsätta en separat träff till det.